Team WA

Efter en lång period av intensivt ihållande kyla så släppte det äntligen en dag och blev till behagliga fisketemperaturer, både för fiskare och fiskar. Den första tanken som ploppade upp i vårat huvud var direkt ” Ismete”. Direkt efter skolan så begav vi oss mot mörtstugorna för att vittja dom och därigenom få svaret om det skulle bli något ismete eller inte. Den första synen vi möts av vid första stugan är att lina och flaskan ligger mitt i hålet och någon har varit där och tjuvvittjat den. Vi börjar genast hacka upp hålet för att se om stugan överhuvudtaget finns kvar eller om dom snott hela kalaset. Efter mycket slit och jobb i mörkret lyckas vi dock få loss det sista isflaket som linan sitter i och till vår stora lättnad så är det en tyngd i andra änden som går ner mot botten. Vi halar upp den direkt men möts av 4 mörtar, varav 2 är fiskbara och dom andra duger knappt till katten.

Med hoppet i botten så slår vi loss all is från linan, halar ner den igen och går vidare mot nästa stuga. Även denna har dom tjuvvittjat men tur som är så har dom lagt linan i kanten iallafall och resten uppe på isen. Betydligt mindre smärtfritt så får vi upp även denna och en meter under ytan ser vi hur det blänker, glittrar och sprattlar i hela stugan av mörtar som ivrigt söker en utgång. När stugan bryter iskanten möts vi av en mycket trevligare syn, i botten ligger 25 st fiskbara mörtar och planerna inför morgondagen blir ismete trots allt.

Nästa dag så kliver vi upp vid 6 på morgonen och kommer iväg ganska fort eftersom all utrustning och mat redan är klar sen dagen innan. En tallrik gröt och ett par mackor, sen sitter vi i bilen påväg mot Lusten. Väl framme hinner vi knappt kliva ur bilen innan skolans minibuss rullar in på vägen och dumpar av 4 gymnasieelever som kastade sig ut på isen. Vi lunkar ut i lagom takt för att inte bli svettiga och därmed bidra till att kylan skulle bli mer påträngade senare. Väl ute på isen och på en plats som levererat förut så börjar vi borra våra hål och som vi borrar då. Isen var bra tjock och i kombination med en slö borr så tog det lång tid innan vi hade våra grejer ute och kunde sätta oss till ro. Dock dröjer det inte länge innan första spöt signalerar hugg, självklart det längst bort, som alltid. Väl framme så står fisken stilla i hålet och efter en liten stund sopar Mats på med ett mothugg och första fisken sitter. Den visar sig i hålet snabbt men drar iväg lika fort igen. Efter en stunds drillande så lyckas vi dock landa den och mäta den till 102 cm. En härlig start på dagen och det skulle inte sluta här. Titt som sätt ramlade det in hugg och dom avlöste varandra kan man säga. Vi landade 4 fiskar innan det var dags för samma hål igen och även nu är Mats på plats och i mothugget så avspeglar det sig något lite mer rejält. Efter en bra fight blir vi dock förvånade och lite besvikna när det kommer in en fisk i samma storlek som den förra till hålet, vi hade ju byggt upp förväntningarna lite högre iallafall. Denna fisken är i uselt skick med skador på kroppen, trasig underkäke och halvt gällock. Stackars denna fisken så som den har hanterats tidigare. Blivit utsatt för både huggkrok och dålig hantering vid iskanten. Vi mäter den till 103 cm innan den får simma vidare.

Nästa hugg kommer ganska nära inpå och vid mothugget känns även detta som en riktigt bra fisk och den beter sig verkligen som en stor fisk också. Den stångar tungt och gör frekvent en lugn och tung rusning iväg. När huvudet kommer till hålet så är min första tanke en fisk på 7-8 kg kanske men när Mats säkrat ett gälgrepp och lyfter möts jag av en kropp som borde sitta på en annan fisk, typ en ål. Fisken mäter 105 cm och är sjukt smal och det är inte så konstigt kanske. Denna fisken har två fula och äckliga sår på sidan av kroppen, relativt färska också som garanterat kommit utav att den legat mot en vass iskant och hoppat. Dessutom sticker det upp en NYLONTAFS ur magmunnen på fisken som dessutom är ”pimpad” med flytpärlor i glada färger och ett kullager lekande. Det finns ingen ”Svensson-fiskare” som använder dessa accessoarer utan dessa används vanligen av inbitna sportfiskare. Men den som använt denna tafs har verkligen inte varit någon inbiten sportfiskare utan snarare rätt korkad. Man får inte använda en nylontafs till gäddmete, detta bidrar bara till en massa lidande och problem för gäddorna i framtiden. Jag hoppas verkligen inte det är någon från skolan som har haft på denna gäddan och tappat den, för då borde den personen söka en ny karriär enligt mig. Vi fortsatte fiska och när klockan slagit 13 så har vi hunnit landa 9 gäddor och efter detta kröp temperaturerna neråt och fisket dog ut. En liten snärta bet dock tag i en mört framåt klockan 15 och den fisken fick avsluta dagen. En dag som bjöd på väldigt mycket springande och mörtbyte och en hel del funderingar över hur fisken på sjön egentligen behandlas vid fångst. Jag skickar mer några tips som underlättar och gör hanteringen av fisken så mycket bättre.

-          Använd tafs, lång och stark. Gärna 70 cm – 80 cm.

-          Använd utrutning som kan sätta press på stor fisk och trötta ut dom fort

-          Använd avkrokninsmatta

-          Ha en påse/väska/låda klar med alla verktyg som behövs
( Avbitartång, hook-out, kniv, måttband, våg, långskaftad peang)

-          Använd en Ikeakasse som ni blöter som vågsäck. ( Denna fryser inte som tygsäckarna gör )

-          Kamera redo till hands, Gärna i en varm ficka så ni slipper krångla med att byta batteri vid kyla.

( Antar att fisken får ligga på isen under den stunden som detta sker )

-          Mät fisken om den inte är jättestor och ni promt måste veta vikten.

-          Blöt  fiskens ögon konstant vid sträng kyla

-          Lägg avkrokningsmattan så den delvis överlappar hålet vid återutsättning så fisken vilar på denna i hålet.

Simma Lugnt

Erik